Du klistrar på ett leende, vinkar och svarar att du mår bra om nån frågar. Tänk om alla andra egentligen visste hur du kände. Hur du tror att alla viskningar handlar om dig och att så fort någon skrattar så tror du att dom skrattar åt dig, aldrig skrattar någon med dig, alltid skrattar dom åt dig. Om alla andra bara visste hur mycket du får kämpa för att ta varje andetag du tar bara för att det känns som att du inte är värd den luft du andas, att det känns som att luften inte riktigt räcker till dig. Tänk om dom bara visste hur du varje dag när du kommer hem från skolan måste slänga dig på sängen och kämpa emot gråten som gör allt för att få komma ut. Men det får den inte, det har du lärt dig sen du var liten. Gråta är för mesar, var stark, le och se glad ut så går allt över tillslut. Så du fortsätter klistra på det där leendet varje morgon, fortsätter svara att allt är bra om nån frågar. För det är bara mesar som gråter.

Life isn't fear.
But you live it anyway.

- Kajsa Mohlén

Skruttiibangbang