Försöker att aldrig vara ensam för då kommer tankarna.
Musiken fyller tystnaden som är tryckande runt om mig.
Tankarna smyger sig fram, ensamheten smyger sig på.
Även fast flera pratar runt mig är det tyst, läskigt tyst.
Ingen märker nått, fast det kanke inte är så lätt.
Kanske har jag byggt en för stark fasad, målat den för bra.
Ja så är det nog och så ska det förbli.

Skruttiibangbang