En tår så ensam, och mörkret var tillbaka.
Ett hjärta som skenar likt hästarna på prärien, och mörkret intar sin plats.
En beröring så fjäderlätt, och mörkret drar sig tillbaka.
Ett ögonblick, och jag vaknar.
– Du räddade mig, igen. 

För många känslor på en och samma gång.

- Kajsa Mohlén